



Eddie har bara gått i hagen och skrotat tills i april, då vi tänkte fortsätta med hans ridutbildning. Sadel och träns åkte på och ut i padocken för longering. Han bockade väldigt mycket, han var säkert bara sprallig. Nästa dag åkte sadeln på igen, samma sak upprepade sig. Det var bara att kostatera att han har sadeltvång.
Vi tränade sadel i 2 veckor, av och på och spänna sadelgjord tills han slutade reagera. Vi provade olika sadlar också för säkerhets skull. Varje gång han fick på en ny sadel så började bockningarna igen- en känslig herre!
Det var nog bara att ta till några knep för att avtrubba honom. Det var då vi tillverkade Sofia.
Min gamla jacka och ridbyxor, en gammal ridhjälm och Camillas gamla ridstövlar så var ytterhöljet klart. Vi stoppade henne full med ensilageplast från topp till tå. Hon blev ganska lätt. Vi satte upp henne på Eddie som vi var tvugna att presentera henne för. Han var lite misstänksam, men när Sofia hade klappat och matat honom med godbitar så tyckte han att det var ok. Vi klurade ut att han tyckta det var jobbigast när han fick vikten mitt i sadeln. Vi spände fast henne med korta spännband. Fötterna i stigbygeln och benen i sadeln, överkroppen satt hjälpligt fast i bak och framvalv.
Skritten gick lugnt, han skrittade några varv, sedan fick han trava och det tyckte han var obehagligt i början, sedan gick det bra. För att få mer stabilitet i Sofia så stoppade vi i mera ensilageplast och fyllde 2 liters plastpåsar med sand. Nu var vi uppe i en vikt på 40-45 kilo, och det var mer realistisk vikt.
Han fick Sofia på ryggen i några veckor innan Camilla satt upp, jag ledde honom. Sedan förlängde vi linan så att han gick på en stor volt själv. han uppförde sig mycket bra i både skritt och trav. Han är fortfarande besvärad av upp och nedstigning, han vill gärna gå undan när man sitter upp. Annars funkar allt bra.